Varje dag står han på tå och försöker nå upp till lampknappen, han når att trycka ner den precis men upp går inte. Jag tillfredsställer hans tända/släcka-behov genom att ställa fram en stol till pojken så han kan gläppa så mycket han vill. Det räcker några minuter, sen tröttnar han och det är ju skönt. Skillnad vore ju om han ville sitta där i timmar.
Lilla hjärtat, vad gör man inte för dem...

Undrar hur jag kommer vara senare när han tjatar - mamma, mamma jag vill ha DEEEEEN! I affären eller nåt.. Haha!