Nu är denna julafton snart över. Klapparna är öppnade och vi alla är jättetrötta. Leon skippade att sova middag för första gången idag och det slutade i att han somnade klockan sex. Självklart vaknade han tre timmar senare men nu har han somnar igen. Förhoppningsvis för natten.

Jag vill återigen tacka för alla julklappar vi fått, tack hela familjen!
Jag älskar ju när tex min bror varit och köpt något alldeles själv som han har valt och tyckt att jag ska ha. Därför tvingar jag min käre far att köpa något alldeles själv (utan mammas hjälp). Det känns finare och mer unikt så. Det står ju annars på de andra klapparna "god jul Daniella önskar mamma och pappa" fast man vet att det är mamma som varit och köpt. Ni förstår säkert.

Jag är fortfarande sjuk och jag tror nästan att det blev värre igår. Förkyld, ont i halsen och hostig. Imorse när jag vaknade lät jag som en tonårig pojke i målbrottet. Jag har fått snyta näsan så mycket att jag fått sår under.

Men själva finaste julafton som man längtat så mycket efter överväger ändå skitsjukan. Att få ge varandra gåvor och bara umgås med familjen. Äta lite, se varandra glada. Det är jul för mig det!