Jag stod och diskade häromdagen. Bland annat ett glas som det var en spricka i men glaset hade inte gått sönder. Har förmodligen redan tappat det en gång, därav sprickan.

Jag antar att jag håller glaset lite för hårt för det går sönder i min hand och jag slinter och får in glaset i min andra hand som jag diskar med.

Herregud, jag får panik när jag ser hur det blir ett jack och det blöder massor, och börjar gråta och ropa på Oskar. 

Den killen alltså... rädd för sår och blod så han kan ju ens inte kolla på såret om jag behöver sy och så, och jag vågade inte kolla heller för rädslan av vad jag skulle se. 

Det första jag tänker är att jag inte kommer kunna använda min höger/arbetshand och det kommer inte lägligt just nu då det är högtryck på salongen och folk vill ha naglar. 

Jag beslutar iallafall att åka upp till akuten där jag får komma in nästan direkt (hehe scooore!). Moa min gamla klassis som nu jobbar där tog väl hand om mig när jag fick gråtutbrott när hon sa att jag behöver sy lite. 

Det blev endast ett stygn och resten tejpat. Som tur är förstås! Men när de väl skulle sy 1 stygn tänker jag att de lika gärna kunde sytt igen hela, när jag ändå behövde sy liksom...

Hur som helst, det gjorde asont att sy (men inget slår smärtan att föda barn utan smärtlindring vilket jag alltid tröstar mig med när något gör ont), mitt finger fick sitta kvar och jag kan jobba.