Eller jag menar charmig helkroppsbild.



Här kommer lite fler bilder från några dagar tidigare. Då ligger jag ned och då blir självaste bulan mera synlig än när jag står upp. Då sväller hela magen ut.



Även om jag ÄR väl medveten om att jag är gravid, så känner jag mig inte gravid på ett sätt. Det känns inte verkligt. Kanske för att det än inte är i slutet och man går där av och an och vankar fram, och bara väntar. Mitt liv flyter ju liksom på som vanligt fortfarande. Jag vaknar, äter, går till jobbet, kommer hem. Jag växer också, men eftersom jag lever i min kropp varje dag så blir det inte så påtagligt för mig som det kanske blir för någon som inte träffar mig så ofta.

Det är långt kvar, så det kanske det är därför det inte känns verkligt än.