flygrädsla
För tre år sedan var jag riktigt rädd. Lamporna började blinka och det var mörkt ute, och det var massor med luftgropar. Då började jag gråta. Då flög vi till Spanien och då var hela familjen med.
Thailandsresan på 10 timmar för två år sedan var också lugn... då flög jag utan min familj så ifall något skulle hända då så slapp ju iallafall de dö. Haha, sjukt jag tänker va?
Nu när resan till Thailand börjar närma sig så har jag tänkt och tänkt och kan inte sluta tänka på att "tänk ifall något händer och vi störtar"... Jag har liksom blivit väldigt mycket mer orolig sedan Leon föddes. Nu ska ju han med till Thailand och om vi dör under flygresan så får han ju inte växa upp. Samma dödsångest fick jag ju häromdagen när jag hade så himla ont i magen att jag trodde jag skulle dö. "Leon kommer växa upp utan mamma", och "Jag kommer dö och kommer inte få se Leon växa upp"..
Jag vet ju att det är större risk att dö i en bilolycka än i en flygkrasch, men jag känner mig ändå mycket tryggare i en bil än i ett flygplan. Kan vara att jag är väldigt rädd för höga höjder och ofta drömmer att jag faller?
Alltså, du MÅSTE lära dig att slappna av Daniella, du kommer ju bli sjuk om du håller på sådär hela livet. Jag förstår att du är orolig över din familj och mycket med Leon, det är alla människor, men du måste börja tänka att du kan inte påverka allting som händer runt dig. Man kan faktiskt insjunkna i sorg och oro. Du måste lära dig ett sätt att slappna av mer, kanske ska prova på någon yoga, eller rökelser eller något lugnande ljud att lyssna på, kolla upp det där. För nu börjar jag bli orolig för din oro och stress runt allting gumman !
Det blir ju dessutom svårare att slappna av och njuta med all oro. Är nog vanligt som förälder men trist mm det påverkar leka livet.
Det blir ju dessutom svårare att slappna av och njuta med all oro. Är nog vanligt som förälder men trist mm det påverkar leka livet.