Min lillebror har blivit stor kille. Nu kan jag bara glädjas av alla minnen jag har av honom som liten. Len om kinderna och full av energi. Nu börjar han bli som jag var i tonåren. I humöret alltså. Inget att leka med... men ändå.. jag tror nästan att jag var snäppet värre, eller vad säger ni, kära föräldrar till oss två syskon? Tycker att du kan kommentera lite, pappsen. Var längesen nu.